Mer Dikter
Skulle du lägga en ros så röd på min kista den dagen du ser mig död?
Skulle du bry dig om mig när jag låg där i kistan och tittade på dig?
Skulle du se min stirrande blick?
Den som gav men aldrig fick
Skulle du kyssa mina läppar blå?
De som längtade efter det de aldrig kunde få
Skulle du falla i gråt,
och viska ett sista förlåt?
När jag ser dig viker sig mina knän
Jag darrar
Om du kom fram till mig skulle jag falla
Falla in i din famn
Klamra mig fast och aldrig släppa taget
När du ler dunkar mitt hjärta
Det blir svårt att titta, svårt att låta bli
Jag vill dyka
Dyka in i ditt hjärta
Gömma mig, för att alltid stanna kvar.
Varför,varför detta svek
Min kärlek var ju så stor
Räckte den inte för dig
Nu är allt ett svart hål utan botten
Jag önskar jag kunde hata dig
Jag kan bara hata vad du gjort
Ett glömt brev förändrade hela mitt liv.
Sen svartnade allt
Du tog mitt hjärta och stampade på det
Du dödade alla våra minnen
varför kunde du inte döda mig istället
känner mig så värdelös
Mina tårar håller på att ta slut
Jag orkar inte gråta mer
Ändå vet jag att det bara är början
Min kärlek finns i tårarna
Jag sträcker mig efter dig i sängen
Men du finns inte där
Där finns bara alla minnen kvar
Jag luktar på din kudde för att minnas
vad finns kvar av oss
Ett tomt skal som ekar tomt.
Varför blev vi ett tomrum
som främlinar har vi blivit
Finns det någon kärlek kvar för oss
Varför älskar jag dig fortfarande
Har du någon kärlek kvar
varför säger du att du älskar mig
Dina lögner bränner i min själ
Dina bortförklaringar ekar i mitt huvud
varför slutar de aldrig
De jagar mig om natten
Jag gav mitt hjärta till dig
och du tog det och stampade på det
Mitt hjärta är nu trasigt
och går ej och laga!
Kommentarer
Trackback
